Om vi som samhälle ska lyckas komma åt den växande psykiska ohälsan måste vi tillsammans uppmuntra, skapa, våga testa och implementera nya verktyg för behandling. När personal, tid och förutsättningar i den klassiska vården inte längre räcker till, då måste vi våga ta ansvar och bygga nya plattformar.

Statistik från Workforce Institute at UKG säger att en chef har så mycket som 70% inverkan på en medarbetares psykiska hälsa. Det handlar förstås om ledarskap och om förutsättningar internt, men låt oss leka med tanken om att varje anställd person i Sverige hade en chef som värnade om sina medarbetares psykiska hälsa där bra förutsättningar och verktyg var standard för att förebygga och behandla psykisk ohälsa, vart skulle vi hamna då?

Att aktivt förebygga psykisk ohälsa innefattar förstås många delar, men vilka kan vi påverka systematiskt utan att inskränka på en persons privata sfär? Vi kan påverka på arbetsplatser. Vi kan göra hälsa till en av arbetsuppgifterna.

För att ta oss an verktyg för psykisk hälsa via arbetsplatserna behöver det vävas in i den dagliga verksamheten. Hur gör man det utan att ta för mycket tid från allt annat som ska göras?

Visst kan vi intryckssanera, fördela, utbilda och variera, men vi behöver tydliggöra och stötta det hälsofrämjande arbetet mer ingående. Vi behöver arbeta med det systematiskt, hålla ett öga på det och se till att varenda medarbetare får möjlighet att klara arbetslivet utan att bli sjuka av stress.

Psykisk ohälsa börjar med stress. Ibland är det en plötslig händelse med stark stress som skapar en ohälsa, och ibland är det en mer subtil form av stress som pågår under lång tid och till slut utvecklar sig till psykisk ohälsa. Ibland är det en kombination. Men oavsett vilken form av stress som skapar psykisk ohälsa så vet vi idag att regelbunden fysisk aktivitet erbjuder ett bra skydd mot stressens negativa effekter.

Den kanske vanligaste behandlingen att få vid stressrelaterad psykisk ohälsa är initialt stödsamtal. Stödsamtal har sin plats som behandlingsmetod, men vi får inte glömma bort att fysisk aktivitet kan ha minst lika bra effekt. Det finns många bra appar som tar emot stressade människor för samtalsstöd och nu finns även ett komplement till detta för fysisk aktivitet, PhysAct. PhysAct är en förkortning av engelskans Physical Activity som på svenska betyder just fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har stressbehandlande och förebyggande effekter, dessutom kan det vara väldigt prisvärt och har nästan bara positiva bieffekter.

För att inte behandling för stressrelaterad psykisk ohälsa ska vara tillgängligt enbart hos ekonomisk välbärgade eller för att en person inte ska hamna i vårdkön eller mellan stolarna så har vi tagit fram en ny lösning. Vi låter företag och organisationer köpa in licenser till vår app som de sedan erbjuder sina medarbetare i förebyggande eller behandlande syfte. En förhoppning är då att den klassiska vården även kan avlastas och ge mer utrymme för de som behöver den typen av behandling.

I appen möts användaren av sin personliga legitimerade fysioterapeut. Fysioterapeuter är utbildade och vana att möta den här patientgruppen oavsett om det handlar om förebyggande insatser eller behandling. Det är en styrka för appen och en trygghet för både arbetsgivare och användare.

Varför skulle en arbetsgivare eller chef vilja bidra till hälsa? Produktion, energi och humör ökar eller bibehålls förstås när en medarbetare mår bra. Dessutom tas mer genomtänkta beslut, arbetsminnet fungerar bättre och arbetsgivaren slipper krångliga och dyra rehabprocesser.

Vad är stress?

Stress är ett samlingsnamn för kroppens naturliga reaktion på ett hot. När en situation upplevs som hotfull reagerar hjärnan med att skicka ut signaler i kroppen i syfte att förbereda oss på att fly, försvara oss, spela döda eller agera underlägsna. De signaler som hjärnan skickar ut kallas för stresshormoner. Exempel på stresshormoner som sprids i kroppen vid stress är t.ex. kortisol, adrenalin och noradrenalin.

Är stress farligt?

Stress i sig är inte farligt så länge kroppen får återhämta sig mellan de tillfällen där stressen uppstår. Däremot kan stressen bli skadlig om den får pågå länge utan återhämtning. Pågår stress under lång tid så hinner aldrig stresshormonerna i kroppen minska till normala nivåer igen. Höga nivåer av stresshormoner i kroppen under lång tid påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. När de negativa effekterna i hjärnan börjar påverka din vardag – då kallas det för stressrelaterad psykisk ohälsa.

Hur påverkas hjärnans funktion av långvarig stress?

När vi är stressade under lång tid påverkas flera av hjärnans strukturer så att vissa delar blir starkare och snabbare på att reagera, och andra blir långsammare och reagerar inte lika effektivt. Du blir t.ex. snabb på att se faror och varva upp för att amygdala (hjärnans brandvarnare) är snabbare och starkare i sin reaktion, medan hippocampus och frontalloben är långsammare och mindre effektiva i sin. Hippocampus styr minnet och frontalloben bromsar och lugnar.

Hur kan träning hjälpa mig mot hög halt av stresshormoner?

Själva träningen i sig ökar faktiskt mängden stresshormoner i kroppen, men låt inte det skrämma dig. För normalt sett så förbränns stresshormonerna naturligt som en del i kroppens svar på träningen. När du börjar träna efter en stressig period så kommer kroppen också börja stabilisera de stresshormoner som redan finns i omlopp i kroppen. Om man tränar regelbundet under längre tid kommer även utsöndringen av stresshormoner sjunka fortare efter stress generellt. På så sätt blir du mer motståndskraftig mot stressens negativa effekter tack vare att du tränar.

Vad har träningen mer för positiva effekter på hjärnan?

Massor. Träningen har omedelbar positiv effekt på hjärnan och de positiva akuta effekterna kvarstår ca 2 timmar efter träning. Vid träning svarar hjärnan med att att utsöndra hormoner som t.ex. dopamin, serotonin och noradrenalin. Detta betyder konkret att din förmåga att t.ex. fokusera på en uppgift ökar under denna tid.

Angelica Ling, PhysAct Physioterapeut